Då prövar vi igen

Förra året skapade jag denna blogg och tänkte att det skulle vara en blogg främst om förskollärarutbildningen jag går. What happened? Nu i efterhand förstår jag inte hur jag skulle ha tid för det ens, men önskar ändå att jag gjort det.
Anyway...jag ger det en chans till tänkte jag.
 
Första året var galet! Insparken, människorna jag mött, föreläsningar följt av seminarium och därefter ännu fler föreläsningar. Grupparbeten och TENTOR!
Det har varit intensivt i skolan samtidigt som man ska hinna med jobb, vänner och familjen. Där emellan tråkiga vardagssysslor...och att inte glömma äta och sova ordentligt.
 
Första kursen tog jag det lugnt, jag hade ju hur mycket "fritid" som helst så ett par extra jobbpass kunde jag ta förstås. Ja...förutom att skolan blev lidande och jag super stressad. Word of advice; läser du heltid så läser du heltid, punkt.  Skapa tid och plats för pluggandet annars lär det bli ett par omtentor. 
 
Vi hade två hemtentor på höstterminen och bägge misslyckades jag med. Det var mycket frustration och gråt vid tentandet...ännu mer när jag fick underkänt. Men jag gjorde om och rätt och fick godkänt! I vårens kurser hade vi inga hemtentor utan en artikel på första och analys av dokumentation på nästa, men även processdagbok och muntlig examination. Det lyckades jag med i alla fall!
 
Utöver inviduella prövningar, har vi haft grupparbeten och redovisning/gestaltning på alla kurser, och grupparbeten har på sina håll varit en prövning i sig. Första kursen kände man ingen så då hamnade man med de man hamnade med helt enkelt. Nästa kurs ville alla (andra...) fortsätta med sina grupper för "de har precis lärt känna varandra". I vår grupp ville vi bli av med en som inte alltid drog sitt lass. En ny elev från året innan hoppade in i våran klass, så henne tog vi snabbt som attan!
 
Vårtermin och ny kurs men inte så nya grupper. De flesta bytte ut några enstaka och vår grupp delades i alla fall i hälften och fick två nya. Gruppdynamiken hade nu förändrats och jag kände att jag behövde steppa upp lite, vilket faktiskt var skönt. Människor på samma "nivå" som jag eller lägre drar ner mig eller hindrar mig delvis från att utvecklas. De på högre nivå, som är mer ambitiösa, pushar mig istället uppåt när de kräver mer av mig.
 
Ändå var det en del jag gärna kickat ur gruppen, eller ja, främst en. Nästa kurs kom och självklart ville de andra inte byta grupp, någon enstaka möjligen. Vår grupp var densamma plus en ny som kommit till klassen och plötsligt var vi sex. Stor grupp är inget att föredra, för många olika viljor... Men vi klarade även den kursen och det efterlängtade sommarlovet var här.
 
Hallellujah, jag klarade första året! Sen att jag inte var "ledig" som en del andra utan jobbade alla veckor, gjorde inte så mycket. Jag slapp i alla fall "tänka" och gick på auto.
För mitt jobb kan jag, det är lätt. Det var jobbigt i början men nu efter alla år tänker jag knappt på vad jag gör utan bra gör haha.
Jag är ingen pluggnisse utan en jobbnisse så sommaren var faktiskt semester för mig.
 
Tillbaka på högskolan igen för omgång två och hör och häpna; grupperna är sig väldigt lika. Ingen som skulle tycka att det var kul med lite variation? Nope.
 
Vi får se om jag fortsätter eller lägger av igen för att återuppta bloggen om ett år igen haha.
 
//Monika

montess.blogg.se

Monika, 25 Jobbar på ICA, pluggar till förskollärare. Bor i en mysig lägenhet ihop med en mysig liten kattdam.

RSS 2.0